En ”slot” är ett tillstånd för ett flygbolag att starta och landa. Men smakar det så kostar det -ibland multum!
Med sloten följer också all nödvändig flygplatsservice och infrastruktur. Varje slot är tilldelad en viss start – och landningstid med ett litet utrymme för förseningar. Inte alla flygplatser använder sig av slots, vi ska titta på kategori 3- flygplatser som är de som är helt uppstyrda av slots. Runt om i världen finns 177 kategori 3 -flygplatser.
Det är IATA som medger och distribuerar slots. Ett flygbolag som redan har en slot behåller den så länge de använder den. Med dagens hårt trafikerade flygplatser betyder detta att nya slots sällan blir tillgängliga och att nya flygbolag ofta har svårt att få slots på attraktiva flygplatser. Slots kan också bytas eller säljas mellan bolag. En marknad har vuxit fram där flygbolag som behöver fler slots köper slots av andra flygbolag för enorma summor. År 2016 köpte Oman Air två slotar från Air France-KLM för US75 miljoner och 2015 köpte American Airlines ett par slotar av SAS för US60 miljoner. Med så höga priser så blir slottiderna ofta stora poster i flygbolagens balansräkningar och vid konkurser blir bolagens slottider inte sällan en av de största tillgångarna.
IATA har ett ”use or lose” system som innebär att om flygbolagen inte använder sina slots till minst 80% så måste de ge tillbaka sin slot. Få flygbolag vill bli av med så värdefulla tillgångar och flygbolagen kan ta till drastiska åtgärder såsom att ”spökflyga” planet, alltså köra det tomt, för att få behålla sina slottider. British Mediterranean Airways la som exempel ner en rutt från Heathrow till Taskent men för att få behålla sin slot så flögs planet tomt mellan två brittiska flygplatser under sex månaders tid innan bolaget hade en ny rutt att använda slottiden till.
Med Tomas Cooks konkurs följer 350 slots som det antas bli en hård kamp om och kanske kan nya aktörer via en aktörs olycka få chansen till den egna lyckan.
