Nu var det länge sedan jag testade en Samsung. Därför ska det bli riktigt roligt att dela med mig av de intryck jag fått av Samsungs senaste flaggskepp Galaxy S9+. Här är mitt snabbtest på mobilen!
All posts tagged Tester
Marknaden för surfplattor har varit rätt så död på sistone. Därför blev jag riktigt glad när Huawei valde att visa upp en surfplatta på MWC, en platta som dessutom hade toppspecifikationer. Håll i er, här kommer min recension på Huawei MediaPad M5 10,8″!
Nu har jag kört med OnePlus 6 som Daily Driver några dagar och fått en bra uppfattning om mobilen. Här kommer Mobilanyheters test på vad som kanske är världens snabbaste mobil för tillfället.
Huawei P20 Pro är Huaweis första mobil med tre kameror på baksidan. Det är till och med världens första mobil med tre kameror på baksidan. I det här testet kommer jag självklart ta en titt på mobilens kamera. Men hur bra är telefonens övriga delar som Huawei inte marknadsför lika hårt? Det är också något jag ska ta reda på i det här testet!
Sony Xperia XZ2 och XZ2 Compact är tillverkarens första mobiler med fjolårets succéformat 18:9. Dessutom kan mobilerna skryta med det senaste på pappret. Men hur bra är mobilerna att använda till vardags? Det är något jag ska försöka reda ut i det här testet!
Xperia XA2 är Sonys nyaste mobil i mellanklass-segmentet. Jag har lekt runt med telefonen i snart två veckor och tänkte i det här inlägget dela med mig av de intryck jag fått av mobilen. Så, häng med!
Xperia XZ1 och XZ1 Compact är två telefoner som är väldigt lika på både utsida och insida. Därför kommer jag i den här recensionen ta och göra ett kombinerat test av telefonerna. Vad tycker jag om Sonys nyaste satsningar på mobilfronten?
Nu har jag haft en Fitbit Ionic som jag testat i ett antal veckor. Vad tycker jag om Fitbit:s första smarta träningsklocka? Det är något jag ska försöka reda ut i det här testet.
Nu har jag haft en Mate 10 Pro i min ägo ett längre tag och tänkte i det här inlägget dela med mig av de intryck jag fått av mobilen. Bland höjdpunkterna finns bland annat prestandan och batteriet som imponerar stort!
OnePlus 5T är företagets första smartphone med det avlånga 18:9-formatet. Precis som många andra tillverkas flaggskepp är tanken att försöka maximera displayytan på framsidan. Nu har jag haft telefonen i min ägo ett tag, och här kommer min recension på telefonen.
För några dagar sedan fick jag hem ZTE Sveriges nyaste medlem i Blade-serien, nämligen Blade V770. MediaMarkt är den enda svenska återförsäljaren som erbjuder telefonen i sitt sortiment. ZTE säger att man får grymt mycket display och prestanda med A770. Stämmer det? Ja, det är något vi ska ta reda på i det här testet!
ZTE Blade V770 har fått en konstruktion i aluminium och glas. På framsidan sitter en glasskiva av typen GorillaGlas medans baksidan och ramen är i aluminium. Det är verkligen bra att ZTE utrustat Blade V770 med en unibodykonstruktion i aluminium eftersom V770 kommer kosta runt 2000 kronor när den släpps på MediaMarkt. På den högra långsidan sitter ett kombinerat volymreglage tillsammans med en av/på knapp. Knapparna ger bra feedback, men om jag bara nuddar dessa löst med fingret märker jag att de inte riktigt sitter så tight mot konstruktionen som knapparna gör på diverse flaggskepp. Jag skulle gärna se att V770 skulle haft en fingeravtrycksläsare, men återigen får jag ta hänsyn till priset.
Telefonen har fått ett hörlursuttag (yey!) och två mikrofoner, en på toppen och en på botten. På undersidan av A770 sitter en Micro-USB-kontakt tillsammans med en mediehögtalare. Det kan tyckas omodernt med en Micro-USB-port som laddningsport, men faktum är att USB Type C fortfarande är en kontakt som kostar mer än MicroUSB-kontakten att tillverka. Det finns också en fördel med MicroUSB mot USB Type C: det finns betydligt flera (och billigare) kablar att få tag på. Detta kommer såklart förändras med tiden då USB Type C-kontakterna kommer expandera till diverse elektronikprodukter i framtiden. Något som är förvånande är att Blade V770 fått sina navigeringsknappar placerade utanför skärmen. Detta är något jag ser som positivt eftersom att skärmytan blir maximalt utnyttjad av displayen, utan några knappar som är i vägen.ZTE Blade V770 har fått en 5,2 tumsskärm med upplösningen 1080 x 1920 pixlar (Full HD-upplösning). Panelen är av IPS-typ. Jag tycker att ZTE Blade V770 har en riktigt bra display med naturtrogna färger. Skärmstorleken på 5,2″ gör dessutom att mobilen har den perfekta storleken, trots att den har rätt så stora dö-ytor. För sitt pris har ZTE Blade V770 en mycket bra ljusstyrka. Det räcker till att se vad som står på displayen utomhus. Blade V770 kanske inte har lika hög ljusstyrka som iPhone X eller Samsung Galaxy S8, men å andra sidan kostar en Blade V770 ungefär 5000 kronor mindre än en Samsung Galaxy S8. Något som imponerar stort på mig är betraktningsvinklarna som är mycket bra. För sin prislapp på runt 2000 kronor har ZTE Blade V770 en riktigt bra display.
ZTE Blade V770 drivs av processorn Snapdragon 617 tillsammans med 2 GB RAM och 16 GB inbyggt minne. Snapdragon 617 är en kraftfull processor för dagens mellanklass-mobiler, och att Blade V770 “bara” fått 2 GB RAM kan tyckas lite lusigt när man inte använt mobilen. Det är dock en sak jag inte nämnt. Blade V770 kommer med Clean Android, vilket innebär att systemet blir väldigt lättdrivet. Detta trodde jag inte att jag skulle skriva, men Blade V770 har lika bra RAM-hantering som Samsung Galaxy S8, imponerande! Som väntat flyter “vardagssakerna” (kolla på Facebook, surfa på Chrome och så vidare.) på mycket bra. Jag testade också att köra en omgång av flygsimulatorn Infinite Flight. I spelet stötte jag på enstaka lagg, men det var verkligen inte farligt. Under spelomgången blev telefonen ljummen på baksidan, vilket är förvånande eftersom de flesta telefonerna med aluminiumbaksidor brukar bli rejält varma.
ZTE Blade V770 har fått en bakre 13 MP-kamera och en främre 5 MP-kamera. Om vi börjar med den bakre kameran kan jag snabbt konstatera att Blade V770 överpresterar för sitt pris. Under den korta tid jag haft Blade V770 i min ägo har jag kunnat se hur Blade V770 tar bra bilder, både i ljusa miljöer men också i dunkla miljöer. Många av dagens smartphones tar bra bilder i dagsljuset, men desto sämre när ljuset tryter. Det är på den här punkten som ZTE Blade V770 verkligen briljerar för sin prissklass eftersom Blade V770 får till mörkerfoton med mindre brus än till exempel Xperia XZ1. Bra jobbat ZTE! Något jag också gillar är att Blade V770 har en snabb autofokus.
Den främre kameran har fått upplösningen 5 megapixel, vilket är fullt tillräckligt för en främre kamera. Den främre kameran är liksom den bakre kameran riktigt bra. Kameran får med mycket detaljer i bilderna utan brus i ljuset (men med lite brus i mörkret).
Om vi går över till kameragränssnittet så är det lättnavigerat. Förutom att det naturligtvis finns ett autoläge för foton har ZTE även implementerat ett manuellt kameraläge där man bland annat kan ställa in ISO-värdet. Med i inställningarna finns också ett panoramaläge som innebär att man kan ta bilder i 180 grader.
ZTE Blade V770 har utrustats med en mediehögtalare i botten. Högtalaren levererar helt okej ljud men risken är överhängande att man råkar täcka för den när man ska kolla på en video eller liknande. Det skulle varit bättre om ZTE kunde ha satt högtalaren på baksidan av telefonen istället. Det skulle varit trevligt att se Android Nougat ombord (tyvärr kommer Blade V770 med förhållandevis gamla Android 6.0.1 Marshmallow. Något annat som skulle varit trevligt att se ombord är en IP-klassning, men det är förståeligt att telefonen inte fått det med tanke på sitt låga pris.
Sammanfattningsvis kan jag säga att ZTE Blade V770 är en otroligt prisvärd telefon. För runt 2000 kronor får man en finfin display, en riktigt bra kamera och ett gränssnitt som har ett riktigt bra flyt. Dessutom har Blade V770 en riktigt bra byggkvalitet.
Jag har de senaste åren endast använt mig av Androidtelefoner i min vardag. När jag nu fick möjlighet att testa en iPhone X tog jag självklart chansen, och jag har inte ångrat en sekund att jag tog den. Här är mitt snabbtest på Apple iPhone X.
Som Roger Åberg skriver i sitt test ska iPhone X egentligen uttalas iPhone 10, något jag fullständigt kommer bortse ifrån eftersom iPhone X låter mycket coolare än iPhone 10 enligt mig. Det märks verkligen att iPhone 10 är företagets jubileumstelefon. När jag håller i den drömmer jag mig tillbaka till iPhone 3GS-tiden, för så revolutionerande är iPhone X för 2017. Nog med smörandet för Apple, hör kommer recensionen lite mer ingående!
Om vi börjar med huvudattraktionen på iPhone X, framsidan, så är den fantastiskt stor med väldigt lite dö-yta runtom. Skärmen täcker upp 83% av framsidan vilket ungefär är lika mycket som på Xiaomi Mi Mix, imponerande! Läppen, som många väljer att kalla utrymmet där Apple satt in alla sensorer, tycker inte jag är ett dugg störande. Något jag däremot stör mig på är telefonens konstiga format 19,5:9. Varför stör jag mig på det formatet? Svaret på den frågan är därför att de allra flesta apparna är anpassade efter det “gamla” 16:9-formatet. Det innebär att det skapas svarta dö-ytor under och ovanför apparna, något som sakta men säkert lär bli ett minne blott eftersom apptillverkarna lär fixa till inom en snar framtid.
iPhone X har tre fysiska knappar, två volymknappar och en Siriknapp. För att knäppa av telefonen behöver jag trycka ner Siriknappen samtidigt som volym upp eller ner, en ganska smidig lösning tycker jag. För att tända displayen behöver jag bara nudda displayen för att den ska vakna. En sak jag funderat på är om skärmen kommer aktiveras när telefonen ligger i fickan. Andra sätt man kan aktivera displayen på är att lyfta den upp mot ansiktet eller trycka snabbt en gång på Siriknappen.
Om vi ska prata lite om telefonens baksida så har Apple iPhone X fått en baksida i glas, mestadels för att företaget implementerat trådlös laddning i telefonen. Trådlös laddning är en riktigt bra funktion, men glasbaksidor har jag något emot eftersom de spricker lätt.
På undersidan av mobilen sitter Lightningkontakten och två högtalargrillar som samarbetar med telefonhögtalaren att få fram medialjudet från till exempel Spotify. Apple har utrustat iPhone X med riktigt bra högtalare, men som vanligt när det kommer till ljudet i en mobiltelefon finns det väldigt lite bas. Tyvärr har Apple tagit bort hörlursuttaget i hopp om att kunderna ska köpa ett par Airpods till telefonen, ett par trådlösa hörlurar jag tycker Apple kunde ha inkluderat till en så dyr produkt.
Skärmen i fråga är 5,8 tum stor och har fått Super Retina-upplösning. Skärmen har i siffror fått upplösningen 1125 x 2436 pixlar, något som resulterar i pixeltätheten 458 pixlar per tum. Detta kan jämföras med iPhone 8 Plus som har pixeltätheten 441 pixlar per tum. Den stora höjdpunkten är främst inte displayens upplösning, utan tekniken. Apple iPhone X är den första telefonen från Apple med en OLED-panel. Panelen kommer ifrån Samsung och är riktigt bra. Panelen har en superb svärta, men som vanligt när det snackas om OLED-paneler tenderar de ljusa färgerna att bli något överdrivna. Jag tycker dock Apple lyckats riktigt bra med att även få de ljusare färgerna att se någorlunda verklighetstrogna ut.Ljusstyrkan liksom betraktningsvinklarna håller riktigt hög klass. När solen tittar fram (när det nu händer!) brukar många mobiler ha för låg högsta ljusstyrka. Detta är något jag inte tycker gäller iPhone X. En annan sak som är riktigt bra med displayen i iPhone X är den automatiska ljusstyrkan som anpassar sig riktigt bra efter omgivningen. Just detta är en sak som de flesta Androidtillverkarna har mycket svårt att få till.
iPhone X är utrustad med Apples nyaste processor A11 Bionic tillsammans med 3 GB arbetsminne (RAM). För första gången har Apple byggt en processor med fler processorkärnor än Androids främsta motsvarighet, Snapdragon 835. A11 Bionic bygger på 6 stycken kärnor som alla samarbetar. På detta vis blir iPhone X en blixtsnabb telefon. Allt ifrån att öppna Facebook till att öppna upp kameran går riktigt fort.
Självklart har jag även testat att köra benchmarktest på mobilen. Den här gången kom turen till AnTuTu. Här jag jag resultatet 215 786 poäng. Det kan jämföras med Sonys flaggskeppstelefoner Xperia XZ1 och XZ1 Compact som fått poängen 155 116 med Qualcomms senaste chipp Snapdragon 835. Det är därmed klart att Apple A11 Bionic är den snabbaste processorn på marknaden just nu.
Den primära kameran i iPhone X har fått upplösningen 12 megapixel med bländartalet f/1.8 medans den sekundära kameran fått upplösningen 12 megapixel med bländartalet f/2.4. Det märks att Apple kan det här med fotografi, iPhone X tar fantastiska bilder i ljuset såväl som i mörkret. Den sekundära kameran agerar ju optisk zoomlins åt den primära kameran, därför tycker jag det är synd att den sekundära kameran fått ett så pass mycket högre bländartal än den primära kameran eftersom bilderna tappar kvalitet om man använder sig av zoomfunktionen, speciellt i mörka miljöer där det skulle behövas så stor lins som möjligt. Med det sagt tycker jag inte att telefonen tar dåliga bilder i mörkret, tvärtom tycker jag att den får till mycket bra bilder.
Den främre kameran har fått upplösningen 7 megapixlar med bländartalet f/2.2. Jag tycker att iPhone X tar bra selfies, precis som de allra flesta andra high-end telefonerna på marknaden. En intressant inställningsmöjlighet Apple lagt in i kameramjukvaran till iOS 11 är att man, med hjälp av olika effekter, till exempel kan ta selfies i ett speciellt studioläge.
Apropå kameralägen finns det såklart ett automatiskt fotoläge med iPhone X, men inget manuellt läge som hos exempelvis OnePlus 5. Ett läge som däremot finns är ett speciellt porträttläge. Det går ut på att du fokuserar på ett speciellt objekt och kan få en suddig bakgrund. Detta är ett kanonläge som fokuserar fort på objektet i fråga.
I övrigt har Apple iPhone X fått IP-klassningen IP67. Det innebär att du kan ha mobilen under vattnet (på en meters djup) i upp till 30 minuter. Inte just för att jag tänkte dränka telefonen i badkaret, utan mer för att det är bra att den tål regn i vårt avlånga land där det regnar massvis med dagar. Telefonen har dessutom trådlös laddning, vilket är riktigt smidigt eftersom jag slipper trassla med sladdar.
En av de största höjdpunkterna i iPhone X är att Apple bytt ut TouchID mot något man kallar för FaceID. FaceID är en ny teknik där man använder ansiktet för att låsa upp mobilen istället för fingeravtryck. Samsung har tidigare haft någon variant på FaceID som inte fungerat bra. På iPhone X fungerar denna funktion riktigt bra. Jag läste in mitt ansikte utan glasögon. När jag sedan hade tagit på mig brillorna så kände telefonen ändå igen mig, imponerande med tanke på att vissa människor inte känner igen mig utan glasögon. Dessutom fungerande FaceID mycket bra i mörkret. Det gäller dock att du håller telefonen mitt framför ansiktet för att den ska känna igen ditt ansikte och låsa upp enheten.
Apple iPhone X är en riktigt genomtänkt telefon med utmärkt byggkvalitet, display och kamera. Dessutom har Apple varit riktigt innovativa med den nya FaceID-lösningen. Jag önskade däremot att iPhone X skulle haft plats för minneskort och en lite lägre prislapp.
Efter att ha haft en ASUS Zenfone 4 i min ägo i några veckor tänkte jag nu dela med mig av mina åsikter kring telefonen, en telefon som imponerar för sitt pris, speciellt på kameraområdet!
För ett antal veckor sedan fick jag hem hybridplattan Microsoft Surface Book för test, vilket är en hybrid mellan surfplatta och dator. Så, här är mina intryck av Microsoft Surface Book med Performance Base!
 |
| Bild: Laptop Mag |
Designen
Microsoft Surface Book är byggd i ett stycke aluminium som löper längs med hela enheten. Med sin vikt på 1647 gram är Surface Book en riktig tungviktare, bokstavligen. Visst, hybriden kan upplevas som otymplig vid vissa situationer, men samtidig ger den en mycket bra kvalitetskänsla. Hybriden är indelad i två delar: tangentbordet och skärmen. När man kopplar ihop dessa blir Surface Book som vilken annan PC som helst. På den vänstra långsidan av datorn finner jag två USB-portar och en fullstor ingång för ett minneskort. I Surface Pro har Microsoft ersatt den fullstora SD-porten med en mindre sådan (så bara själva chippet på minneskortet passar). Men jag tycker det är bra att Microsoft inte valt att anamma samma taktik med Surface Book. På ovansidan finner vi de fullstora tangentbordet med tillhörande pekyta. Något jag saknar är en fingeravtrycksläsare. Jag vet att Microsoft satsar hårt på Windows Hello men enligt mig skulle det varit smidigare med en fingeravtrycksläsare så att jag inte skulle behövt stirra in i plattans kamera för att låsa upp den varje gång. Tangentbordet i fråga tycker jag har riktigt bra tangenter att skriva på.
Om vi går över till själva surfplattan så har den utrustats med ett hörlursuttag (!) på den högra kortsidan. På toppen av plattan sitter av/på-knappen tillsammans med ett kombinerat volymreglage. Den vänstra långsidan är helt blank men på plattans undersida sitter magnetkontakterna som ansluter till tangentbordet.
Skärmen
Microsoft Surface Book har fått en 13,5 tumsskärm med upplösningen 3000 x 2000 pixlar, något som resulterar i pixeltätheten 267 pixlar per tum. Om jag jämför med några flaggskeppsmobiler jag har hemma har Surface Book en mycket låg pixeltäthet, men å andra sidan har jag inte ögonen lika nära Surface Book som jag har med en telefon. Panelen är av IPS/LCD-typ vilket innebär att enheten levererar riktigt bra verklighetstrogna ljusa färger, men desto sämre mörka färger (eftersom displayen är bakgrundsbelyst).
Skärmen har en mycket stark ljusstyrka vilket möjliggjort att jag kunnat jobba med sidan utomhus utan att irriteras av att ljusstyrkan upplevs för låg. Betraktningsvinklarna är också mycket bra. Något jag gillar är att Microsoft utnyttjat framsidan väl ät displayen då dö-ytorna runtom displayen är relativt små.
Det Microsoft kan förbättra till nästa generation Surface Book är att höja skärmupplösningen något. Inte för att jag tycker det behövs utan för att hybriden skulle få en bättre pixeltäthet, vilket skulle locka flera användare som vill ha specifikationer i toppklass.
Prestandan
Varianten av Microsoft Surface Book jag fått testa är den med 16 GB RAM och hela 1000 GB, eller 1 terabyte minne som Microsoft väljer att kalla den. Processorn i fråga är Intels senaste I7-krets. Som väntat flyger alla “vardagsgrejer” (såsom att kolla på YouTube, öppna dokument och surfa på webben). Något annat hade jag inte heller förväntat mig av denna best till maskin. Det är vid spelande den kraftfulla grafikprocessorn GeForce GTX 965M verkligen får visa vad den går för. Nu är jag en sådan person som aldrig brukar spela på min dator, men självklart fick jag ta tillfället i akt i och med denna maskin. Spelet jag testade att spela var Euro Track Simulator, ett spel där man kör lastbil. Det flöt på utan några som helst problem, något som för mig indikerar att Surface Book med Performance Base är en riktigt kraftfull maskin.
Som jag nämnde tidigare i texten har jag fått äran att testa maskinen med 16 GB RAM. För mig som inte brukar sätta mina datorer på så svåra tester skulle modellen med 8 GB RAM räckt till fint. Som ni säkert förstår på min formulering räcker 16 GB RAM till gott och väl för att underhålla mig. Jag märker inte det, men de som spelar mycket skulle säkert märka av att Microsoft valt den gamla minnestypen DDR3 före DDR4 som sitter i de flesta high-end datorerna idag.
Övrigt
Med Surface Book medföljer en styluspenna vilket möjliggör att man kan göra saker såsom är pilligt med bamsefingrarna. Det är mycket smidigt att använda sig av pennan när jag till exempel ska markera text – något som brukar kunna vara besvärligt. Microsoft utlovar en batteritid på 16 timmar med tangentbordet inkopplat till plattan. Microsoft Surface Book har precis lika bra batteritid som de utlovar. Eftersom jag studerar har jag använt Surface Book:en som min huvuddator de senaste veckorna och precis som Microsoft säger räcker en laddning två dagar för mig.
Sammanfattning
Microsoft Surface Book är överlägset den bästa datorn jag någon använd. Den är supersnabb och har en finfin display. Det jag tycker Microsoft kan jobba vidare på är enhetens vikt då Surface Book är en tung pjäs.
Nu har jag haft Nokia 6 i min ägo i några veckor och tänkte i detta inlägg (test) dela med mig av de intryck jag fått av telefonen. Jag kan redan nu avslöja att jag tycker HMD lyckats riktigt bra med telefonen.
Designen
Nokia 6 har fått en framsida i glas och en baksida i aluminium med en ram i samma material som baksidan. Med en mer teknisk term kan man säga att Nokia 6 fått en unibodykonstruktion i aluminium. På framsidan skyddas mobilen av en skiva Gorillaglas 3, vilket känns lite omodernt idag med tanke på att dagens flaggskeppstelefoner utrustats med Gorillaglas 5. På framsidan finner vi vidare en Nokia-logga, en telefonhögtalare och något ovanligt för dagens smartphones; nämligen navigeringsknapparna placerade utanför skärmen. Det innebär också att Nokia 6 fått sin fingeravtrycksläsare på framsidan (inbäddad i hemknappen), vilket gör det otroligt lätt att låsa upp mobilen när den till exempel ligger på köksbordet.
På den vänstra sidan om hemknappen sitter tillbakaknappen medans multifunktionsknappen sitter på höger sida om hemknappen. Jag tycker det är irriterande att HMD inte lagt in en funktion så att man kan byta ordning på knapparna. Det var mycket störande från att komma från en Moto Z2 Play till Nokia 8. Baksidan på telefonen skyddas av en bit aluminium. Här finns ytterligare en Nokia-logga och en kamera med tillhörande LED-blixt. Något jag gillar är att Nokia 6 fått en ytterst liten kamerabump som inte alls påverkar mobilens funktion när den till exempel ligger på ett bord. Något jag inte gillar lika mycket är att metallen har mycket lätt att dra åt sig fingeravtryck. HMD har alltså inte behandlat metallen på baksidan mot fingeravtryck. Däremot upplever jag inte baksidan som hal, vilket ger pluspoäng.
På den högra långsidan finner jag av/på-knappen tillsammans med ett kombinerat volymreglage. Tyvärr sticker inte knapparna ut mycket från konstruktionen vilket gör att det är svårt att känna efter vart HMD valt att placera knapparna. Ytterligare en önskning skulle vara att HMD skulle ha satt dit en prick på volym upp-reglaget eftersom det då skulle blivit enklare att känna efter vilken knapp som tillhör vilken funktion. Kvalitetskänslan är däremot finfin då knapparna ger ett bra motstånd vid tryck. På vänstersidan finns endast luckan för SIM-kortet.
På undersidan av telefonen finns laddporten (tyvärr Micro-USB) tillsammans med en högtalargrill. Det skulle varit nice med en USB Type C-kontakt, men eftersom Nokia 6 presenterades i början på året, och dessutom är en mellanklassare är det inte förvånande att den fått den “gamla” kontakten. På undersidan finner jag också en mikrofon som tar in ljud. På ovansidan sitter en 3,5 mm port för hörlurar. Jag gillar verkligen att HMD inte följer Apples fotspår genom att skippa hörlursuttaget och ser helst att HMD även fortsätter med det i framtiden.
Telefonen ligger skönt i handen och ger en robust känsla med sina 169 invägda gram. Men vadå kanske du tänker nu? 169 gram är ju otroligt mycket för en mobil med en 5,5 tumsskärm. Visst är det så, men samtidigt ger Nokia 6 ifrån sig en bättre kvalitetskänsla än många andra high-end mobiler ute på marknaden. Något jag däremot inte gillar lika mycket är att telefonen fått mycket stora dö-ytor på framsidan. Jag förstår att knapparna tar plats utanför displayen, men fortfarande är det mycket dö-yta till övers. Varför HMD, varför?
Displayen
Nokia 6 har fått en 5,5 tumsskärm med Full HD-upplösning (1080 x 1920 pixlar) tillsammans med en IPS-panel. Upplösningen ger Nokia 6 en pixeltäthet på 403 pixlar per tum. Precis som med andra telefoner som har IPS-paneler har Nokia 6 fått mycket verklighetstrogna ljusa färger, men desto mer blaskiga mörka färger. Det är däremot något som är standard för alla telefoner med LCD-paneler. Det som däremot sticker ut med telefonens display är de ljusa färgerna som är mycket bra.
Något jag noterat är att touchresponsen inte verkar vara den bästa på mobilen. Istället för att kommandot sker direkt när jag trycker på displayen så dröjer det några millisekunder innan telefonens panel reagerar. Jag tror att det troligtvis är ett problem som kommer kunna lösas med en framtida uppdatering. Skärmen har mycket bra betraktningsvinkel och den går att se väldigt bra ute i det starka solljuset. För att kosta 2490 kronor har Nokia 6 fått en mycket bra skärm.
Det HMD skulle kunnat förbättra med Nokia 6 är helt klart dö-ytorna som håller nästintill Sonyklass. HMD har valt att placera knapparna utanför displayen, men det finns fortfarande mycket dö-yta runt dessa knappar. Dock förstår jag att HMD inte har samma tillgänglighet som till exempel Samsung att göra
Processorn och RAM-hanteringen
HMD har utrustat Nokia 6 med en Snapdragon 430-processor tillsammans med 4 GB RAM och 32 GB inbyggt minne. Det är riktigt bra av HMD att utrusta Nokia 6 med 32 GB RAM för sin prisklass eftersom många telefoner från konkurrenterna kommer med max 16 GB inbyggt minne. Vid vanligt användande får Nokia 6 ett godkänt betyg, men inte mer. Jag upplever, som jag redan nämnt, en viss eftersläpning vilket får en stor påverkan på telefonens prestanda.
Den flygplansnörd man är så var det ett måste att köra en omgång av spelet Infinity Flight, vilket är en mycket rolig flygsimulator. Under min spelomgång på cirka en halvtimme flyter allt på bra utan något som helst lagg. Telefonen känns också inte superhet på baksidan utan ljummen, vilket såklart är ett tecken på att Snapdragon 430-processorn är en riktigt arbetshäst. Nokia 6 kommer med 3 GB RAM och med Android 7.1.2 Nougat från start med en ytterst orörd Androidversion. Det innebär att det inte är särskilt många program som tar bakgrundsdata från mobilens 3 GB RAM. Nokia 6 har en mycket god RAM-hantering tycker jag, mobilen kommer ihåg vilka appar du använt långt bak i tiden.
Naturligtvis är inget test komplett utan ett benchmarktest. Den här gången var det benchmarkprogrammet GeekBench som knackade på dörren, därför fick jag så lov att testa vad Nokia 6 gick för i programmet. Jag fick resultatet 685 poäng i Single-Core Score och 2864 poäng i Multi-Core Score. Denna poäng gör att Nokia 6 placerar sig någonstans mitt emellan djungeln av mellanklasstelefoner, vilket får ses som ett godkänt betyg men inte mer.
Kamerorna
Nokia 6 har utrustats med en bakre kamera med upplösningen 16 megapixel medans den främre kameran fått upplösningen 8 megapixel. Den bakre kameran har fått bländartalet f/2.0, vilket är standard för dagens mellanklassmobiler. Nokia 6 tar bra foton i ljuset men har det svårare i mörkret. Något jag noterat är att mobilen tar foton otroligt långsamt. Från det att jag trycker på avtryckaren till att mobilen tar kortet dröjer det säkert en sekund. Det är dock ett problem som HMD bör kunna lösa med en uppdatering tror jag.
Den främre kameran har fått upplösningen 8 megapixel med samma bländartal som den bakre kameran. Jag är ingen “selfieexpert”, men jag tycker mig se att Nokia 6 utrustats med en främre kamera som hellre går åt dom kyligare än varma färgerna. Dessutom tycker jag att bilderna blir gryniga, vilket såklart inte är bra.
Om vi går över till kamermjukvaran har HMD modifierat denna ytterst lite med ett eget tema. Liksom hela systemet som telefonen drivs av är kameragränsnittet mycket lätt att förstå sig på med gå extralägen. Du har ett automatiskt och ett manuellt kameraläge. Men det finns också möjlighet att lägga till en vattenstämpel (med valfri text) om så önskas. Det går snabbt att växla mellan de olika kameralägena, men som jag nämnde i början av texten tar det dock lång tid att ta kort med Nokia 6 – även i det manuella läget.
Övrigt
Nokia 6 har utrustats med ett 3000 mAh stort batteri, vilket är ett stort batteri med tanke på att telefonen fått en 5,5 tumsskärm med Full HD-upplösning tillsammans med den strömsnåla Snapdragon 430-processorn. Jag kan använda telefonen som vilken annan telefon som helst i två dygn utan problem. Dessutom har Nokia 6 en ypperlig standbytid. Det är däremot synd att Nokia 6 utrustats med en MicroUSB-kontakt och inte nya USB Type C.
Något som skulle varit trevligt att finna skulle varit en IP-klassning eftersom man i vårt opålitliga land aldrig kan veta när regnet börjar ösa ner. En annan trevlig finess som skulle varit bra att se ombord skulle vara trådlös laddning, men eftersom Nokia 6 fått en konstruktion i aluminium är det helt förståeligt att den inte fått den finessen. HMD har valt att inte plottra till gränssnittet särskilt mycket i telefonen, vilket har resulterat i att jag fått mottagit en säkerhetsuppdatering för september månad väldigt tidigt, bra jobbat HMD. Jag hoppas nu att de fortsätter på den inslagna vägen! Något som också ska noteras är att mobilen har plats för två SIM-kort.
Sammanfattning
Nokia 6 är en av de bästa, om inte den bästa mellanklassmobilen jag testat. Sett till priset har Nokia 6 en bra skärm, ett bra gränssnitt (som flyter på riktigt bra) och en bra kamera. Att HMD är ruskigt snabba ut med nya uppdateringar gör dessutom upplevelsen ännu bättre.
